Föreningar bygger en god mental hälsa

Järjestöjen rooli ja merkitys on suuri, jos ajatellaan niiden toimintaa osallisuuden, yhteisöllisyyden, vertaistuen ja vapaaehtoistoiminnan tarjoajina ja mahdollistajina sekä sitä kautta yksinäisyyden lievittymisenä.

För en tid sedan uppmanades det i en debattartikel i Ilkka-Pohjalainen (2.3.2021) att man borde investera mer i psykiska välmåendetjänster. ”Genom förebyggande arbete kan vi minska komplexiteten i psykiska problem. Lågtröskelvården inom psykisk hälsa bör stärkas och resurserna ökas på alla nivåer i Finland. Kommunens social- och hälsovård kan för närvarande inte tillgodose behovet av psykisk hälsovård för barn och ungdomar, vilket innebär att vår specialistvård är överbelastad. ” [fritt översatt från finska].

Vi är en takorganisation för föreningar inom välmående, social- och hälsovårdssektorn och delar skribentens åsikt, men i detta sammanhang vill vi också lyfta fram föreningarnas arbete och det jobb de gör för att förebygga psykisk ohälsa. Föreningarna har en stor roll och betydelse då vi ser på deras verksamhet som leverantörer och möjliggörare av inkludering, gemenskap, kamratstöd och volontärarbete, men också en verksamhet som lindrar ensamhet. Genom föreningar kan du hitta en gemenskap, där det finns plats för dig och sociala kontakter, men där du också kan få hjälp av föreningar, t.ex. av kriscentrets eller mathjälpens frivilligverksamhet. I värsta fall kan ensamhet och isolering leda till problem med psykisk hälsa eller missbruk, det kan också förvärra redan befintliga problem. Det påverkar också familjelivet, studierna, sökande av arbete och hur man klarar av att sköta sitt jobb.

Fältet för välmående, social- och hälsovård rymmer ett brett spektrum av olika organisationer; patient- och anhörigföreningar, välgörenhetsorganisationer, invandrar-, pensionärs-, idrotts- och kulturorganisationer etc. Föreningar erbjuder arbetsprövning eller jobb med lönesubvention, men också arbete i rehabiliteringssyfte med låg tröskel. Genom att stöda dessa föreningars verksamhet finansiellt, möjliggörs och investeras det samtidigt effektivt och förebyggande i psykiskt välmåendearbete. Att förebygga problem är mer lönsamt och kostnadseffektivt än att bearbeta redan existerande problem.

Vi uppmuntrar politiker och beslutsfattare att bekanta sig med föreningsverksamheten i det egna området och att de genom sin egen verksamhet påverkar kommunernas bidrag till föreningar inom välmående, social- och hälsovårdssektorn. (Små föreningsbidrag möjliggör små prestationer och stora bidrag till betydligt större) Genom små bidrag kan föreningarna åstadkomma små saker och genom större bidrag betydligt större saker. Det är också bra att minnas det enkla beräkningsdiagrammet över det studerade värdet av volontärarbete: "En euro som investeras i volontärarbete kommer sexfalt tillbaka."

Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEAs möjligheter att finansiera föreningar inom välmående, social- och hälsovårdssektorn minskar p.g.a. Veikkaus minskade intäkter. Också inom Vasaregionen finns det flera exempel på minskad finansiering, i.o.m. att  STEA har upphört med finansiering av verksamhet som tidigare fått kontinuerligt ak-bidrag. Vi önskar att regionens riksdagsledamöter skulle stöda föreningar och säkra deras finansiering.

Föreningar och organisationer bör också aktivt tas med i regionens SOTE-samarbete, inom föreningsvärlden finns både expertisen och viljan för ett sådant samarbete.

 

Pohjanmaan Yhdistykset ry – Österbottens Föreningar rf

Tuula Jäntti, verksamhetsledare

Markku Pulli, styrelseordförande