Tänk om det inte fanns några föreningar?

Yksinäinen keinu

Finland är föreningarnas förlovade land och deras roll och betydelse är både stor och erkänd. I Österbotten har vi ca 3800 föreningar och i södra Österbotten är mängden föreningar minst lika stor.

Utdrag från Soste:s föreningsbarometer 2018: Det finns 10 000 registrerade social- och hälsovårdsorganisationer/-föreningar i Finland. Av dessa är 200 nationella organisationer med 300 distriktföreningar och 8000 aktiva lokalföreningar, de resterande 1500 är aktörer som inte hör till nationella organisationer. Sammanlagt har de över 1,3 miljoner medlemmar, cirka 500 000 volontärer per år och dessa volontärer bidrar med 21 000 årsverken. Organisationerna har cirka 50 000 avlönade anställda. Denna statistik gäller endast social- och hälsovårdsbranschens organisationer, och när andra organisationer som producerar och stöder välmående inkluderas, multipliceras dessa siffror flerfalt.

I vår region finns det dussintals social-, hälso- och välmåendeföreningar som finansieras med bidrag från Veikkaus. Finansieringen används för att genomföra och upprätthålla aktiviteter som kommunen inte har resurser att driva, vilket i sig inte ens är ändamålsenligt. Föreningsverksamheten är en fri medborgarverksamhet och måste så även förbli.

Föreningarna och organisationerna har en mångfaldig roll och erbjuder volontärmöjligheter, kamratstöd, hobbyer (sport, kultur), klubb- och dagsaktiviteter, rehabiliterande verksamhet och arbetsprövning. I målgrupperna inkluderas barn, familjer, ungdomar, ensamma människor, äldre, personer med drogmissbruk och psykiska hälsoproblem, personer som har svårt att få anställning, långtidsarbetslösa, invandrare, personer med funktionsnedsättning och andra människor med långvarig sjukdom och funktionshinder. I Österbotten finns det många patientföreningar som på olika sätt stöder sjuka och deras närstående.

Organisationsspektret sträcker sig från små föreningar vars verksamhet baserer sig på volontärverksamhet till större organisationer med anställda som tillhandahåller tjänster till kommunen och NTM-centralen.

Tack vare att föreningarna har låg tröskel och arbetar utan byråkrati, når de snabbt och effektivt ut till de invånare som är mer utsatta och i en svag position. Föreningarnas arbete är av stor betydelse i kampen mot ensamhet och förebyggande av marginalisering. Detta ger naturligtvis också besparingar till samhället.

Föreningar samarbetar aktivt med olika aktörer i kommunerna (t.ex. social- och hälsosektorn, idrott, kultur, läroinrättningar) och landskapsförbundet. Dessutom samarbetar social- och hälsovårdsföreningar framför allt med sjukvårdsdistriktet, men också med olika företag och projekt.

Föreningarna har också en viktig roll när det gäller att delta i utvecklingen av tjänster, t.ex. STEA-finansierade föreningar kan ansöka om olika utvecklingsprojekt som når och hjälper människor med särskilda behov eller på olika sätt utsatta grupper.

Om föreningarna plötsligt upphörde att finnas till skulle arbetslösheten öka då organisationernas anställda flyttas över till de arbetslösas register, ett stort antal volontärer skulle bli utan ett meningsfullt arbete och människor som fått hjälp och kamratstöd av volontärer skulle bli utan stöd. Kriscentret, brottsofferjouren samt mödra- och skyddshemmen skulle få sätta lapp på luckan, kommunerna skulle förlora viktiga och värdefulla samarbetsparter, regionens arbets- och dagaktiviteter i området skulle minska, olika klubbaktiviteter skulle upphöra och likaså olika fritids-, sport- och kulturaktiviteter riktade till invånarna.

Så ja, tänk om det inte fanns några föreningar?

 

Pohjanmaan Yhdistykset ry – Österbottens Föreningar rf

Tuula Jäntti, verksamhetsledare

Markku Pulli, styrelseordförande