Innovativa föreningar

Samarbete i föreningslivet

Föreningssamarbete skapar gemenskap och hållbar utveckling i lokalsamhället.  Samarbete är viktigt när föreningar vill vara innovativa och nytänkande i sin verksamhet. Föreningarna har genom sin kunskap och kompetens oftast bra koll på rådande lokala behov och utmaningar. Att bygga upp samarbeten mellan föreningar och mellan föreningar och andra aktörer i lokalsamhället är också viktigt och behöver uppmuntras.  

Checklista för ett föreningsvänligt samarbete i kommunen

Varför är samarbete viktigt?

Det finns många fördelar med att samarbeta. Att samarbeta över föreningsgränserna kan ge mera resurser, olika perspektiv, olika kunskaper, större synlighet och genomslagskraft. Exempel på områden där det kan löna sig för en förening att samarbeta med andra: gemensamma evenemang och tävlingar, administration, utbildningar, trivselaktiviteter, påverkan. Föreningar samarbetar oftast med likasinnade föreningar. Det kan vara till fördel att ibland vidga vyerna och gå in för ett samarbete med någon förening som representerar en annan föreningssektor. Det är också vanligt att föreningar samarbetar med andra lokala samhällsaktörer så som t.ex. kommunen eller ett lokalt företag, församlingen eller skolan. Föreningar som gått in för att aktivt samarbeta med andra har bättre förutsättningar att lyckas i sin verksamhet. Att samarbeta och byta erfarenheter med andra gör det också lättare att skapa nya och innovativa idéer för utveckling. Föreningar som är innovativa och nyskapande driver utvecklingen framåt och är viktiga aktörer i den lokala utvecklingen på landsbygden. 

 

Samarbete med kommuner

Föreningarna har en viktig samhällelig funktion. Under senare år har förhållandet mellan föreningar och kommuner varit föremål för stort intresse. Att ta med föreningar i lokalsamhällets planering och beslutsfattande främjar medborgarnas delaktighet och stärker demokratin. Samtidigt skapar samarbetet en starkare lokal anda som stärker föreningarnas och kommunens livskraft.

De flesta föreningar har byggt upp en relation till kommunen där föreningen verkar i. På motsvarande sätt arbetar kommunerna idag med frågor som berör civilsamhället för att stärka förutsättningarna och villkoren för föreningar. Det här kan ske på olika sätt: genom samarbete, dialog, råd och stöd, bidragsgivning, kunskapsstöd mm. Den nyligen genomförda vårdreformen medför att kommunens uppgift att främja hälsa och välfärd kommer att få en större roll. Kommunernas intresse att utveckla och förbättra samarbetet med föreningarna har därför tagit ny fart.

I en nyligen genomförd undersökning (Pohjois-Karjalan järjestökysely 2021) framgår att samarbetet med föreningar oftast består av kommunala anslag/bidrag till föreningar, evenemangssamarbete, hyressubventioner eller hyresfrihet för föreningar. De här formerna av samarbete verkar också vara vanligt förekommande i Österbotten med stöd av de iakttagelser som projektet Innovativa föreningar Österbotten gjort i samband med kommunbesöken i Österbotten. 

Föreningarna och deras medlemmar har kunskap, erfarenhet och kompetens som kommer väl till användning när det gäller att ta sig an frågor som berör lokal utveckling. Föreningarna jobbar på gräsrotsnivå och har bra koll på vilka behov och utmaningar som finns lokalt. Föreningarna är också viktiga aktörer i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Föreningarna är därför väl rustade att fungera som ideala samarbetspartners till kommuner.

Nya former av samarbete behövs

Om föreningarna skall kunna hävda sig behöver föreningarna bli bättre på att samarbeta tvärsektoriellt och lokalt. En liten förening har svårt att lyfta fram sina egna problemställningar och önskemål t.ex. gentemot kommunen. Om föreningarna besluter sig för att gå samman i en lokal organisation eller ett nätverk förbättras föreningarnas möjligheter att agera och ta ställning i frågor som är gemensamt viktiga för föreningar att driva och utveckla i lokalsamhället. 

Det behövs en gemensam strategi eller plan på hur samarbetet mellan föreningar och kommuner kunde förbättras.  Det är viktigt att föreningar och kommuner tillsammans startar upp en dialog för att ta upp frågan hur ett utökat samarbete kunde förverkligas. Målsättningen borde vara att skapa en tydlig struktur och grund för samarbetet och att organisera samarbetet enligt vissa gemensamma regler som kommunen och föreningarna tillsammans tar beslut om.

Länkar till material – samarbete mellan föreningar och kommuner

Länkar till material som kan ge kunskap och inspiration när föreningar vill utveckla och stärka sitt samarbete med kommuner. 

Föreningskontaktperson
Föreningsagent
Guide för föreningssamarbete
  • Syftet med guiden är att i en sammanfattad form presentera principerna för samarbete mellan kommunen och föreningarna, öka insynen i samarbetet och minska på verksamheter som överlappar varandra samt att förbättra samordningen.
  • Länkar:
    Järjestöyhteistyön opas: Sastamalan järjestöyhteistyön opas (finska)
    Järjestöyhteistyön opas
    Järjestöyhteistyön ohje – Kangasala (finska)
    Järjestöyhteistyön ohje
Samarbetsdokument mellan kommunen och föreningarna
  • I samarbetsdokumentet beskrivs spelreglerna för samarbete mellan kommunen och föreningarna. Dokumentet görs i samarbete mellan kommunen och föreningarna.
  • Länkar:
    Samarbetsplanen för Malmöandan 2021-2026 Samarbetsplanen för Malmöandan

    Lokal överenskommelse i Helsingborg – En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Lokal överenskommelse i Helsingborg
Delaktighet i Österbotten
Samverkansmodell för offentliga aktörer och civilsamhället
Kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen
Idéburet offentligt partnerskap
Samverkan mellan kommun och civilsamhälle - en inspirationsskrift med exempel från sex kommuner

Länkar till material – innovation och samarbete

Länkar till material som kan ge kunskap och inspiration om betydelsen av samarbete och samverkan vid innovation

Strategisk samverkan för ett hållbart samhälle

– En guide till god samverkan över sektorsgränserna

Nätverket Idéburen sektor Skåne

Länk: En guide till god samverkan över sektorgränser

 

Social innovation i civilsamhällets organisationer - Kunskapsöversikt och policyrekommendationer

Författare: Malin Lindberg, Entreprenörskapsforum 2021

Länk: Social innovation i civilsamhällets organisationer

Verktygslåda för social innovation

Verktygslådan är framtagen inom ramen för ett Vinnova-finansierat projekt 2017-2020 som letts av Ideell Arena i samarbete med Södertörns högskola och Luleå tekniska universitet.

Länk: Verktygslåda för social innovation

Verktyg för att arbeta med utveckling

Idésluss Sundsvallsregionen, Sundsvalls kommun.

Länk: Verktyg för att arbeta med utveckling

Social innovation i Sverige

Kartläggning av ekosystemet för social innovation.

Felicia Gustafsson & Andreas Netz, Vinnova rapport 2018:01

Länk: Social innovation i Sverige

Social innovation i civilsamhällets organisationer

Kunskapsöversikt och policyrekommendationer.

Malin Lindberg, Entreprenörskapsforum 2021

Länk: Social innovation i civilsamhällets organisationer

Regionala innovationer

En introduktion till begrepp, praktik och politik.

Lukas Smas och Maria Lindqvist, Reglab 2012

Länk: Regionala innovationer

Skip to content