Hur bemöter vi varandra – och oss själva?

Årets mentalhälsovecka har fokus på bemötande. Hur bemöter vi våra unga? Och hur bemöter vi oss själva på vår resa mot ett ökat välmående? 

Under en helkväll i mörkaste november fick omkring 90 deltagare djupdyka i ämnet maskulinitetsnormer, genussensitivitet, och hur vi bättre kan bemöta barn och unga – och framför allt hur man möter pojkars behov av konstruktiv uppmärksamhet.

TEXT: PERNILLA NYLUND
FOTO: PRIVAT

 Universitetslektor Harry Lunabba har i sitt forskningsarbete fokuserat speciellt på möten mellan pojkar och vuxna i högstadiets vardag.
- Vi har en hel del pojkar som vi inte tar på allvar i skolan. Jag har mött många pojkar som har någon form av beteendeproblematik eller problem med skolarbetet, och detta leder sällan till någon förändring. Det bortförklaras med inställningen att ”pojkar är pojkar” och att ”de växer ur det så småningom”. Pojkar som väcker negativa känslor får ofta mycket uppmärksamhet och tar plats i skolan. Jag skulle önska att vuxenvärlden kunde stanna upp och förändra sin inställning – i stället för att tänka på ”problemet med pojkar” kunde man fundera på ”relationen till pojkar” och på så sätt agera med mera empati och öppet hjärta.
- De tysta pojkarna i klassrummet behöver också uppmärksammas. Ofta antar vuxenvärlden att de som inte gör så stort väsen av sig har det bra, men hur ofta frågar vi hur de har det och hur de mår?
- Samtidigt vill jag försvara dem som arbetar i skolvärlden. Jag upplever att de som jobbar i skolan är oerhört genusmedvetna, medan samhället i stort kunde bli bättre på att debattera jämställdhetsfrågor på ett ödmjukare, tryggare och mindre skuldbeläggande sätt.

Harry Lunabba pratar om det han kallar ”PISA-panik”, det vill säga påståenden och rubriker som ofta syns i media efter varje PISA-undersökning. PISA står för Programme for International Student Assessment och är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.
- Sättet vi framställer pojkar i skoldebatten är både orättvis och olycklig. Rubriker som ”Pojkar halkar efter flickor i alla ämnen” och ”Skolan favoriserar flickor” är så onyanserad. Verkligheten är mångfacetterad och faktum är att största delen av pojkarna klarar sig lika bra i skolan som största delen av flickorna.
Han menar att vi behöver förstå att alla människor är sociala aktörer – även pojkar! Och att också pojkar kan prata välmående, skola och relationer.- Vi människor påverkas av vår sociala omgivning på olika sätt. Sociala strukturer präglar våra liv - vem har jag växt upp med, när och var? Den är typen av psykobiografiska realiteter har en avgörande inverkan på hur vi ser på världen.

I paneldiskussionen konstaterade Harry Lunabba, hälsocoach Niclas Wiitala och krisarbetare Oscar Lehtinen på Krisjouren för unga att det finns mycket maskulinitetsarbete att göra ute i samhället. Hur kan vi förändra normer som kan vara skadliga?
- Jag upplever att det fortfarande finns en stark känsla bland pojkar och män att man måste klara sig själv och att ”mina problem inte är tillräckligt stora för att jag ska söka hjälp”. Jag skulle önska att man sökte hjälp tidigare – också för helt vardagliga bekymmer, säger Oscar Lehtinen.
- Det är synd att många anser att det är en svaghet att visa känslor. Jag tycker tvärtom att det är en styrka att ha kontakt med sina känslor och att prata om känslor, säger Niclas Wiitala.
- Det borde vara lika naturligt att kolla upp värdena i sin kropp med jämna mellanrum som att kolla att bilen är okej, säger Harry Lunabba.
Hälsocoach och mental tränare Niclas Wiitala bjöd på en föreläsning om hur man kan stärka sin egen hälsa och må bra inifrån och ut. Han pratade bland annat om varför det är så viktigt att spela på sin egen planhalva och att bli medveten om sin inre dialog. 
- Om man vill skapa en hållbar och långsiktig förändring måste man vara ärlig mot sig själv och fundera på: vad tycker jag är roligt? Vilken motionsstil passar mig? Om man ägnar sig åt en aktivitet bara för att kompisen tycker det är skoj så blir det sällan långvarigt.
- Det är också bra att känna till att du kan hjälpa dig själv genom att bli medveten om din inre dialog och förändra den – så att den jobbar MED dig, i stället för MOT dig! Om du ständigt har en negativ röst i huvudet så påverkar det dig. Bli medveten om när du har en negativ inre dialog, och träna på att byta ut några av de negativa tankarna till mera positiva tankar. Det är inte lätt, men det är möjligt, säger han.
Enligt Niclas Wiitala kan man skapa en hälsobuffert genom att se över de fyra grundstenarna: Fysisk aktivitet, Kost och näring, Mentalt välmående och Sömn/vila/återhämtning.
- Börja med små förändringar och försök hitta en bra balans mellan dessa fyra grundstenar. Då bygger du en mera hållbar hälsa.

Som moderator för evenemanget fungerade Sara Sundell, sakkunnig på jämställdhet, normer och jämlikhetsfrågor på Folkhälsan.

Evenemanget arrangerades av:
Österbottens kriscenter Valo, POHY Österbottens Föreningar rf, Barnavårdsföreningen, Luckans Ärligt talat-chatt, FinFami Österbotten, Psykosociala förbundet, Svenska folkskolans vänner, Folkhälsan, Brottsofferjouren och Marthaförbundet.